Gällande den organiserade brottsligheten i Sverige


Organiserad brottslighet är en del av brottsligheten i Sverige och har funnits i landet under lång tid, men har ökat kraftigt i omfattning sedan mitten av 1990-talet, och fått ökad geografisk spridning över Sverige. Många grupperingar har kommit och gått under åren, men sedan 1990-talet utgörs många av de mer beständiga grupperna endera av kriminella motorcykelklubbar respektive etniskt sammansatta kriminella grupperingar.

Aktörerna inom den organiserade brottsligheten är vanligen geografiskt rörliga. Det innebär att organiserad brottslighet som begås i Sverige i stor utsträckning begås av personer som bor i ett annat land eller på annan ort än där brottet sker. Många brott som den organiserade brottsligheten utgörs av är dessutom transnationella till sin natur (transnationell brottslighet) eftersom smuggling och penningtvätt är omfattande.

Internet används ofta vid brotten. Också prostitution är vanligen organiserad genom kriminella nätverk. Organiserad brottslighet definieras av BRÅ som kriminella grupper som begår brott för att göra ekonomisk vinst. I Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015 innefattas emellertid också ideologiskt motiverad brottslighet. Gängkriminalitet är samhällsekonomiskt kostsamt.

Enligt en beräkning som Eva Lundmark-Nilsson och Ingvar Nilsson gjorde på uppdrag av CIDES 2012 bedömdes en gängmedlem kosta samhället 23 miljoner kronor på 15 år. Ett organiserat kriminellt gäng på 15 personer kostar samhället 400 miljoner kronor på 15 år om man inberäknar kostnader för samhällsskydd.

Låt oss nu hoppas att en ny regering som med nya fräscha idèer och visioner om vårt land kan komma till rätta med den organiserade brottsligheten och med de kriminella gängen. Ett vidrigt samhällsfenomen och en företeelse som mestadels håller till i Sveriges idag hårt ghettofierade och allmänt sunkiga förorter.

Där har de mer eller mindre tagit de boende i en sorts pervers och absurd gisslansituation – och många av de som vill visa och säga precis vad de anser om gängens mördande och skjutande, nej de vågar inte det.

Och det är ju inte så konstigt om man ser på hur iskalla och samvetslösa dessa unga mördande män är. Det finns aldrig någon enda individ som vittnar mot dessa ”gangbangers” i domstol, och anledningen till det är ju enkel – en kompakt rädsla.


Författare: Hirding Wall

Hirding Wall heter jag. En etniskt svensk man som sköter om och skriver här på bloggen Sverige & Brott.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: