Då Sverige var EPA


I mitten av 70-talet såg Sverige ut som på bilden ovan, och just EPA-varuhusen var sedan länge etablerade över hela landet som folkets varuhus. Sverige var helt annorlunda på den tiden, och mest ett ganska sömnigt och oskuldsfull litet land uppe i den kalla Norden.

Tage Erlander visioner och hans utopi och som hade manifesterats i – miljonogrammen. Alla hans betongtunga förorter var nu liksom lite mer i ropet.

Alla dessa områden som via hans framtidssyn hade växt fram som enorma betongbunkrar och som höll på att växa fram som förorter överallt i landet. Och alla sådana förorter skulle ju ha ett EPA:s torg åtminstone.

Och där då alltså just EPA-varuhuset låg i omedelbar närhet. Ett lugnt, tryggt och säkert land att bo i. Själv så växte jag upp på det så kallade – Gamla Rosengård i Malmö, ja så även jag är alltså ett barn av betongen.

Idag förknippar man ju det mesta som benämns med ordet EPA mest som skräp, ren skit och dåliga saker. Vilket egentligen är mycket märkligt. Även Rosengård i Malmö hade sitt pulserande nav: EPA-varuhuset. Där det även serverades dagens rätt eller annan mat benämnd som – a la carte.

Det var lite dyrare mat som exempelvis lövbiff eller entrecote. Och som serverades med dåtidens nya tidens specialitet – pommes frites. Sverige var Sverige under denna tid, som ju är en av de mer radikala skillnaderna mot dagens Sverige.

De invandrare som bodde i Sverige var mestadels arbetskraftsinvandrare som ju hjälpt till att bygga upp den Erlanderska drömmen – miljonprogrammet. Utopin som skulle komma att bli en dystopi och det av stora mått.

Dessa hitflyttade arbetare ja de hade också byggt upp nästan alla EPA-varuhusen och även de flesta av alla de större byggnader som blev uppförda just under denna mycket speciella tidsepok.

Det fanns ju ett fåtal, ja de var alltså verkligen väldigt få, flyktingar eller andra sorters invandrare i Sverige då – ja andra än just de som arbetade med att bygga det nya Sverige, MEN det var på en sådan enormt låg nivå att det inte på något enda vis påverkade bilden av Sverige som land.

Kinarestaurang och pizzerior hade börjat komma till Sverige i mitten av 70-talet och det nästan som ett slags tidens fenomen och då märkligt nog precis alla människor plötsligt skulle eller, och ville äta, ute mitt ibland andra människor. Något som man nog får säga var ganska osvenskt på den tiden.

EPA-SVERIGE. Ett land som sedan länge är helt försvunnet, ja och som aldrig någonsin mer kommer att synas till. Det har politiken under tiden sett till. Alltså just den politik som gällt och verkat allt sedan början av 80-galet.

Och nyckelorden i den enorma förändringsprocessen de är – 1. Socialdemokrati. 2. Påskrivna FB-fördrag och dekret. 3. Helt havererade ideologiska visioner om hur landet Sverige skulle förändras.

Blev detta så jävla bra egentligen?


Författare: Hirding Wall

Jag heter alltså Hirding Wall. Och jag är en etnisk svensk man på snart 53 år. Jag sköter alltså om om, jag äger och jag skriver här på bloggen: Sverige & Brott. Välkomna!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: